KVÄLLSTANKAR

Är det såhär det är? Livet? 
Man känner vad man känner, vill det man vill, tänker det man tänker och gör det man gör. Man mår bra, man mår dåligt. Man älskar och man blir sårad. Sen då? Mitt emellan så lever man bara, och sen när allt är slut? Då försvinner man. Jag är rädd för att vara ensam, för då kommer ångesten och paniken. Jag är rädd för att dö, det skrämmer mig. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0